Guds Moder, den ständiga Hjälpen
135 kr
-
1 795 kr
135 kr
135 kr
-
1 795 kr
135 kr
I lager
Slut i lager
Slut i lager
Slut i lager
Slut i lager
SKU S202a-5x6mag
Guds Moder (i väst "Vår Fru"), den ständiga Hjälpen - en bysantinsk ikon från 1400-talet kopplad till en mariansk uppenbarelse. I den östortodoxa kyrkans ikonografi är bilden även känd som "Theotokos av Kristi pina" på grund av långfredagens tortyrredskap på bilden.
Ikonen är utförd på valnötsträ med bladguldbakgrund. Bilden visar Jungfru Maria klädd i en mörkröd klänning, i bysantinsk ikonografi kejsarinnans, drottningens, färg. Maria tittar mot de troende samtidigt som hon pekar på sin son, Jesus Kristus , som är skrämd av korsfästelsens instrument och avbildas med en nedfallen sandal. T.v. bär ärkeängeln Mikael lansen och svampen från Golgota. T.h. bär ärkeängeln Gabriel korset och spikarna. Jungfru Maria har en stjärna i pannan som anger hennes roll som havets stjärna medan korset på sidan har kopplats till det kretensiska klostret som producerade ikonen. Bysantinska avbildningar av Maria har tre stjärnor, en stjärna vardera på axeln och en på pannan. Maria är avbildad med en lång smal näsa, tunna läppar och mjukt välvda ögonbryn, vilket är typiskt för de grekiska ikonmålarna. Slöjan och själva ansiktet är rundade, vilket indikerar helighet. De grekiska inskriptionerna är MP-ΘΥ (Μήτηρ Θεοῦ, Guds Moder), ΟΑΜ (Ὁ Ἀρχάγγελος Μιχαήλ, Ärkeängeln Mikael), ΟΑΓ (Ὁ Ἀρχάγγελος Γαβριήλ, Ärkeängeln Gabriel) and IC-XC (Ἰησοῦς Χριστός, Jesus Kristus). Valnötspanelen tros vara från Kreta. Många ikoner från den kretensiska skolan importerades till Europa från senmedeltiden till renässansen (Kreta var en venetiansk koloni 1209-1669). Guldbakgrunden representerar Guds rike. Den runda gloria som omger Jungfru Marias huvud samt detaljer på klädnader skapades genom sk ”estofado", som är en konstnärlig effekt skapad genom att skrapa av färgen för att avslöja guldbakgrunden, Ikonen rengjordes och restaurerades en gång 1866 och igen år 1940. 1990 undersöktes den med olika moderna metoder och man kunde konstatera att århundradenas förbättringar har skapat en hybrid mellan det bysantinska originalet och mer västerländskt uttryck. En kol-14 analys bekräftade att ikonen är från slutet av 1300-talet eller början av 1400-talet.
Ikonen tros ha sitt ursprung från klostret Keras Kardiotissas på Kreta och har funnits i Rom sedan 1499. Enligt traditionen på Kreta målades ikonen av S:t Lazarus Zographos och var känd som Panagia Kardiotissa (Παναγίας Καρδιώτισσας), på grund av skildringen av Kristusbarnet som hon håller vid hjärtat. Cristoforo Buondelmonti, en italiensk franciskanerpräst och resenär som besökte Kreta 1415, beskrev ikonen som mirakulös. Ikonen stals från klostret 1498 av en romersk köpman. Den sexåriga dottern till köpmannen fick den 27 mars 1499 besök av Jungfru Maria och sa till henne att berätta för sin mor och mormor att bilden skulle placeras i aposteln St Matteus kyrka i Rom. När kriget bröt ut i Rom 1798 flyttades ikonen till Mariakyrkan i Posterula, nära bron "Umberto I" som korsar floden Tibern i Rom. Ikonen förblev "gömd" där tills påven Pius IX 1865 lät den överföras till Redemtoristorden. Idag är den permanent placerad på altaret i kyrkan St Alphonsus av Liguori där den officiella novenan till Vår Fru av den ständiga hjälpen bedes varje vecka. Påven Pius IX beviljade genom påvligt dekret kanonisk kröning tillsammans med dess nuvarande titel den 5 maj 1866. Den latinske patriarken av Konstantinopel, kardinal Ruggero Luigi Emidio Antici Mattei, verkställde kröningsriten den 23 juni 1867.
Titel: Guds Moder, den ständiga Hjälpen
Förlag: Iconotechniki