Om den fria viljan

Erasmus Om den fria viljan från 1524 har aldrig tidigare översatts till svenska, trots dess historiska betydelse. Den gav Martin Luther incitamentet till en av reformationens viktigaste skrifter, Om den trälbundna viljan (1526). Erasmus hade till en början sympatiserat med Luther, då han likt många andra insåg nödvändigheten av reformer. Trängd av båda sidor, katoliker och reformatorer, att bekänna färg såg han sig mycket motvilligt nödgad att ta till orda. De båda kombattanternas inlägg visar på två helt skilda personlighetstyper. Den fredsälskande humanisten Erasmus och den ytterst stridbare teologen och reformatorn, kraftnaturen Luther. Symboler för två olika läger vilka aldrig kunde mötas – och två helt olika uppfattningar om människans värdighet. Erasmus text har förblivande aktualitet: filosofiskt, teologiskt och historiskt. ”De dispyter som utkämpades för femhundra år sedan i Europas hjärta har påverkat och påverkar dagens samhälle på många osynliga sätt”, påpekar Anders Piltz i bokens förord. Frågan om den fria viljan är kanhända olöslig men ständigt aktuell, ”de skarpaste hjärnor har grubblat på den. Alla människor har någon gång ställts inför den på allavar.” Sedan prisar jag att du, enligt min mening, framför alla andra angripit själva saken, det vill säga den viktigaste frågan och inte tröttat mig med oväsentliga ting, om påvedömet, skärselden, avlaten och annat liknande lappri om vilka nästan alla hitills förgäves ansatt mig, snarare än sak- frågorna. Du är den ende som insett huvudpunkten och sökt gripa den om strupen, för vilket jag av hjärtat tackar dig. Martin Luther i sitt svar till Erasmus, ur Om den trälbundna viljan [Språk: Svenska] Danskt band

Titel: Om den fria viljan
Förlag: Artos & Norma