Psalm, kön, kyrka: Könsförståelse och kyrkosyn i Den svenska psalmboken och i Svenska kyrkans kyrkomöte - Bibliotheca Theologiae Practicae 91 (BTP)

Hur framställs kvinnor och män i Den svenska psalmboken?\n\nVad har detta för betydelse?\n\nFör den jämställdhet som både det sekulära samhället och Svenska kyrkan säger sig sträva efter, för den kyrkosyn som sjungs in i dem som deltar i en gudstjänst där psalmer ur den Svenska psalmboken sjungs?\n\nAtt Gud ensidigt framställs som »han« har detta det ringaste att göra med jämställdhet mellan kvinnor och män, med kyrkosynen i Svenska kyrkan, med hur människan har tolkat, verbaliserat och organiserat sin verklighet?\n\nHur påverkar psalmtexternas könsförståelse den öppenhet som sägs känneteckna Svenska kyrkan som »öppen folkkyrka«?\n\nSpelar det över huvud taget någon roll vad som sjungs i gudstjänsten i Svenska kyrkan?\n\nSådana frågor behandlas ingående i denna avhandling.\n\nTy här friläggs könsförståelsen i Den svenska psalmboken och visas att denna könsförståelse är både dikotom och värdediskriminerande till kvinnors nackdel.\n\nHär klargörs att psalmtexterna konsekvent medför språklig dissonans för kvinnor, det vill säga medför ett översättningsarbete som kvinnor tidigt måste lär sig och sedan, oftast omedvetet, måste utföra för att uppfatta sig vara inkluderade i texter där »han« konsekvent synliggörs men endast sällan »hon«.\n\nHär relateras psalmtexternas könsförståelse till det som uppfattas som centralt såväl i begreppet jämställdhet som till strävan efter jämställdhet.\n\nHär redogörs för hur Svenska kyrkans kyrkomöte såg på frågan om förhållandet mellan psalmtext, kyrkosyn och kön under dels den period som 1986 års psalmbok var i vardande, dels sedan jämställdhet förklarats vara ett angeläget mål för Svenska kyrkan.\n\nHär belyses vidare hur språket i kristen tro och tradition, exemplifierat med språket i psalmboken, hör samman med vad som har strukturerat hela det samhällsbygge i vilket gruppen män är överordnad gruppen kvinnor!\n\nHär förs slutligen ett resonemang kring och ges exempel på hur ett sådant språk kan formuleras som utgör jordmån för ett jämställt samhälle med en jämställd kyrka, ett samhälle utan dikotomi och värdediskriminering för vare sig kvinnor eller män.\n\nAgneta Lejdhamre är teologie licentiat har varit verksam som församlingsrtpräst i Västerås under många år. Psalm – kön – kyrka.\n\nKönsförståelse och kyrkosyn i Den svenska psalmboken och i Svenska kyrkans kyrkomöte är hennes doktorsavhandling i ämnet kyrkovetenskap vid Uppsala universitet. [Språk: Svenska] Häftad

Titel: Psalm, kön, kyrka: Könsförståelse och kyrkosyn i Den svenska psalmboken och i Svenska kyrkans kyrkomöte - Bibliotheca Theologiae Practicae 91 (BTP)
Förlag: Artos & Norma